Jag flyttar!

Lusten att blogga har varit som bortblåst de senaste månaderna och istället har jag sysselsatt mig med annat. Nu börjar den dock att infinna sig igen och då den här bloggen känns inaktuell och tråkig bestämde jag mig i fredags för att skapa en ny;

http://www.myworldkeepsspinning.se

Välkomna dit!

5 månader idag :-)

Update

Sen Ebbe föddes har livet gått i ett ut. Han blev förkyld då han var ungefär två veckor gammal och var det i en månad. Eftersom att han var så snorig hade han lite svårt att andas och sömnen blev störd för oss alla och att inte få sova mer än max en timme i stöten under en period gör ingen lycklig.

Sen fick vi vattenskada i badrummet och fläkten som skulle torka upp eländet levde jävel och vi fick flytta in hos min mamma där vi bodde i ett par veckor tills de kunde plocka bort fläkten. Nu väntar vi, och har väntat i fyra veckor, på att Rörcentrum ska komma hit och montera det nya avloppet så att Ansa sen kan komma hit och göra klart jobbet.

Rörcentrum ger jag förövrigt inte många kronor för. Jag är så jävla less på hur de, och många andra hantverkare, saknar allmänt hyfs. Kan man inte komma och fixa det jobb man tar på sig att göra så kan man i varje fall visa den respekten för sina kunder att man ringer dit och meddelar det. Dessutom så ljuger man inte och säger att man kommer en viss dag då man inte tänker göra det. Idioter!
Vi kan tyvärr inte anlita någon annan heller då det är ett försäkringsärende.

Jag har även börjat träna tre ggr/vecka eftersom att jag är i så sjukt dålig form. Jag är fet och svag och det förstnämnda känns verkligen orättvist. Det irriterar mig då jag verkligen anstränger mig och mestadels äter bra och promenerar mycket. Har fått höja levaxindosen från 75 till 125 microgram så förhoppningsvis så börja vågen gå åt rätt håll snart.

Just nu känns träningen bara som ytterligare ett stressmoment och det är lite knepigt i och med att jag går på pass (har alltså tider att passa) och Ebbe ammar, men jag försöker att inte tänka och bara göra. I längden kommer det såklart att vara värt det.

Flying baby!

I onsdags började mitt vatten gå klockan 6 på morgonen. Eftersom att jag bara var i v 36+3 ville de att vi skulle komma in på en koll och sen blev vi hemskickade för att invänta värkar.

7,5 timmar senare fick jag första värken, 10 minuter efter kom nästa och då ringde vi barnens farfar som skulle vara med barnen. Vi åkte in så fort han kom.

40-45 minuter efter vi kommit fram till Sunderbyn kom lille Ebbe ut efter 5 minuters krystvärkar.

Hela spektaklet tog 1h och 45 min - snabbt och effektivt med andra ord!

Ebbe var 46 cm lång och vägde 2490 gram. Han har varit ganska slö och inte orkat äta själv, vilket har inneburit att han har sondmatats. Nu verkar krafterna däremot ha börjat komma för ikväll har han ammat två mål helt på egen hand. Go Ebbe!

Jag hoppas på att vi snart får lämna 56:an. Nog för att personalen här är otroligt gulliga, men jag saknar Milo och Ruben så fruktansvärt mycket och p.g.a. risken för RS-virus råder det besöksförbud även för syskon.

Alla hjärtans dag

Vi firar inte Alla hjärtans dag och personligen tycker jag att det är en superfånig dag, men just idag skulle jag bli mycket lycklig om Danne kom hem med finfina praliner från Neuhaus. Chokladen är deifnitivt det jag saknar allra mest med Belgien!

v 33+2

Idag blir vi bjudna på lunch hos Lisbeth och...ja, det är det enda vi har inplanerat i veckan utöver att barnen ska på dagis imorgon-torsdag och jag har MVC-besök.

Ni får gärna komma med tips på namn till bebisen i magen! Blir det en flicka ska Danne välja och blir det en pojke (vilket det blir) så ska jag välja. Namn i stil med Rut, Mary, Karin och Sofia går således bort.

Läs inte den första delen om ni är äckelmagade.

Skulle vilja ut på isen och skidra, men det kan jag glömma då foglossningen knappt är hanterbar längre. I torsdags så städade jag lite hemma och sen på kvällen bar jag och Danne ner våran nya TV till källaren, vilket resulterade i att jag knappt kunde röra mig i fredags. Då han kom hem från jobbet så hade jag så ont att jag var alldeles kallsvettig och blek så jag bestämde mig för att lägga mig i badet för att avlasta lite och helt utan förvarning hugger det till så mycket att jag kräks av smärtan. Förstår ni hur jävla äckligt det är att kräkas på sig själv i tokhett vatten? Hahaha, sjukt äckligt!

Igår låg jag mest hela dagen, men idag har det varit mycket bättre. Har suttit ute en stund och njutit av vädret medan barnen har skottat snö, åkt bob och druckit varm choklad. Tidigvårväder är mitt absoluta favoritväder och jag blir lika salig varje år det gör sig påmint.

Milo surrar mycket om att han längtar tills de blir varmt och ljust ute för då fyller han "furrra" år och då ska han få en "fokladtårta" med jordgubbar och så önskar han sig en jättesnabb bil och en Super Mario-båt. Konstigt nog så önskar sig Ruben (enligt Milo) precis samma saker då han fyller två år i mars.

Avslutningsvis så vill jag bara poängtera vikten av att be människor dra åt helvete ibland. Vissa förtjänar inte mer än så.