♥

Sprang in på Lindex innan jobbet för att köpa nya mockasiner till Milo. Han halkar halvt ihjäl sig på Öppna Förskolans o så välbonade golv varje gång vi är där. Jag köpte de minst fula de hade, vilket var ett par swettisgrå med marinblå sula och färgglada stjärnor på. Not so nice, men förhoppningsvis fyller de sin funktion.

Jag måste bara informera er om att jag är så vansinnigt trött den senaste tiden. Jag vill bara sova. Jag antar att det tar ut sin rätt att ha två småbarn varav den enda fortfarande äter 2 ggr/natt, Danne jobbar 100%, jag jobbar 50% (men det har blivit mer sen jag startade för några veckor sen) och barnen går på dagis 0%. Dessutom så är jag sämst på att gå och lägga mig på kvällarna.

I vår, när Ruben har hunnit bli lite större, ska jag åka till Stockholm över en helg. Jag ska ladda batterierna och bara mysa runt. Som jag längtar!

♥

Jag vill utfärda en tevarning.

Jag försöker dra ner på mitt kaffedrickande och eftersom att jag tycker väldigt mycket om Yogis Jamaicate så tänkte jag att jag även borde tycka om deras Chocote, men tjena mittbena! Det var seriöst bland det äckligaste jag har smakat i hela mitt liv! Det innehåller bland annat kakaoskal, ingefära, kanel, lakritsrot, svartpeppar och kardemumma. I min värld låter det jättegott, men det smakar utblandat äckel. Köp det inte!

♥

Har ett öga på datorn, ett öga på TV:n (På spåret) samtidigt som jag lyssnar på Etta James och dricker kaffe. Multitasking gone wrong. Vi kan konstatera att min simultanförmåga inte är vad den en gång varit.

Dagen har varit hemsk. Milo har varit väldigt trotsig och allting har varit fel, så fort minsta lilla grej har gått emot honom så har han fått världens utbrott.

Vi åkte till Coop för att handla och han skulle få köpa något i godisväg till ikväll. När han inte fick öppna det där så kastade han sig på golvet och skrek.
Jag sa bara lugnt och sansat att vi hade handlat färdigt och att det var dags att åka hem, varpå en gubbe mummlade någonting till sin tant/fru/vän om att dagens barn är så ouppfostrade och att många skull må bra av "ett kok stryk".
Givetvis kunde jag inte vara tyst och råkade säga att det enda jag tycker värre om än blodpudding är gubbar som mummlar i skägget och att han borde komma direkt till mig om han hade några invändningar på hur jag uppfostrar/inte uppfostrar mina barn. Helt plötsligt så hade han inte det längre.

Jag tror inte att det är värt att diskutera med en trotsig 2½-åring i en situation där de är så fyllda av känslor att de uppenbarligen inte vet hur de ska bete sig. Jag tror att det bästa man kan göra är att behålla lugnet och göra klart det man har påbörjat, så länge de "bara" skriker och är arga och inte gör illa sig själva eller andra eller förstör saker såklart. Det ska inte löna sig att "få utbrott" för att få som man vill. Det är däremot sällan det händer, oftast går det väldigt bra att resonera med honom.

När vi kom hem var han fortfarande lika arg och han bara grät och skrek och skulle tillbaka till Coop för att äta godis (?). Han somnade helt utmattad i soffan efter drygt en timme.

Det gör så ont i mammahjärtat när det blir så. Han är för det mesta väldigt nöjd och glad, men när han blir arg eller trotsig så är det med besked. Och hur jobbigt det än må vara för oss så måste det vara flera gånger värre för honom.

Kvällen kom däremot med fantastiska nyheter - en av världens mest fabulösa människor, och tillika en av mina bästa vänner, kommer inom väldigt kort att flytta tillbaka till Piteå igen! Som jag har väntat och längtat efter detta besked!

Jag är helt sinnessjukt glad! Jag har fått veta någonting så fantastiskt underbart roligt att jag nästan smäller av! ^_^

När jag dör så vill jag göra det med en kopp Zoégas Mollbergs blandning (toppad med vispad grädde och kanel) i handen.

Long time no see, men det har varit lite pyssel att få timmarna att gå ihop den senaste tiden. Kan bara tacka gudarna över att vi har det sociala nätverket som vi har, annars hade jag inte kunnat medverka på de senaste veckornas utbildning och därmed inte kunnat börja om att jobba igen förrän Danne ska gå på föräldraledighet.
Vi är lyckligt lottade och försöker alltid se till att saker löser sig, vilket det oftast gör dessutom.

Idag var jag med pojkarna på Öppna Förskolan och Milo ville givetvis inte hem. Han skulle stanna med alla barnen. Det märks att han behöver få träffa någorlunda jämnåriga på ett helt annat sätt än tidigare och eftersom att vi inte har honom på dagis är Öppna Förskolan ett jättebra alternativ.

Ruben tycker förövrigt också att det är jätteroligt att vara där. Det finns massor av barn att titta på och dessutom finns det en sån där...gungsäck (?) från IKEA där och den tycker han är hur rolig som helst! Jag tror bestämt att hans 1-årspresent är given!

Dagen kommer förmodligen att spenderas hos barnens bonusgammelfarmor och sen ikväll jobbar jag det sista passet för i veckan. Därefter vankas det en ledig helg, vilket ska bli så skönt så!

Att jobba gör mig trött, men jag antar att det lätt bli så då hjärnan har dammat igen då man bara gått hemma. Förhoppningsvis ger det med sig efter ett tag.

Trevlig helg allahopa!

Alltså, välling...Milo började äta välling då han var sex månader och äter fortfarande en flaska på morgonen och en flaska på kvällen. Varje flaska resulterar i en så kallad ballongmage. Ruben har nyligen börjat äta välling och även hans mage ser uppblåst ut.
De äter båda mild fullkornsvälling. Bara det är ju upp och ner, att ge hårda fibrer i form av fullkorn till bäbisar och små barn.

Vi har tid och råd att ge våra barn mat som inte bara är utfyllnad. Och visst är det fullt med tillsatta vitaminer och mineraler, men om det är där det sitter så kan man ju krossa en vitamintablett i kokat ägg. Dessutom så tror jag inte att vi idag, i detta välfärdsland, behöver det.

Vi har aldrig riktigt reflekterat över varför vi började ge barnen välling. Det gjorde vi antagligen bara eftersom att det var det vi "skulle göra". Barn i Sverige äter välling och så är det med den saken. Däremot tror jag inte att någonting som ger en ballongmage är speciellt bra för en.

Det enda positiva (förutom att de får i sig vätska) jag kan se är att vällingsflaskan och de stunderna på dagarna verkligen innebär en väldigt stor njutning för våra barn.

Sedan Willys slog upp portarna här i Piteå så har jag varit där tre gånger. Jag har aldrig köpt någon av Willys egna produkter (eftersom att de inte har haft något alternativ till de produkter jag handlat) och inte heller Eldorados (eftersom att allting jag har smakat därifrån har smakat kadaver). Inte speciellt upphetsande med andra ord.

Okej, strunt samma, det var inte det jag skulle skriva om. Det jag skulle skriva om, och som nu får mig att totalvägra denna affär i all evig framtid, är att det alltid har har varit slut naturell Crème Fraîche (både "vanlig" och light, av alla märken) alla tre gånger jag har varit där.
Dessutom så har det varit slut vispgrädde två av de tre gångerna.

Det stör mig och det gör att jag inte tänker ge Willys någon ny chans. (Såvida de inte ger mig massa gratismat eller att jag ångrar mig.)

Idag skulle ha varit min första dag på jobbet, men det satte magsjuka stopp för. För min egen del hade jag nog orkat gå, men det skulle kännas så onödigt om jag eventuellt fortfarande skulle bära på massa baciller och smitta någon annan stackare. Nya tag imorgon istället!

Jag ser faktiskt fram emot att börja jobba lite smått. Den största fördelen är givetvis att det kommer att innebära mer pengar och det ska sparas till en skön semester och Dannes 30-årsfirande i sommar. Som jag längtar!

Är det smart att kasta sten i glashus?
Nej, det är det inte. Det är inte heller smart att kasta någonting annat, som kan ha sönder glas, i ett glashus.
Det borde du tänka på.

Med start igår har jag och Danne köpstopp för onödiga saker under två månaders tid. Då vi fixar i ordning källaren har vi däremot bestämt oss för att vi får handla saker som direkt rör renoveringen, dock ingen inredning eller så. I övrigt får vi inte handla någonting annat än mat, mediciner, hygienartiklar och bensin. Vi får inte äta eller fika ute och vi får inte heller ta emot något från någon. Detsamma gäller givetvis våra barn.

Jag handlar mycket second hand och en udda fulsnygg kaffekopp är höjden av materiell lycka för mig. Jag handlar billigare och oftare. 149:- är min smärtgräns på kläder (gäller ej ytterplagg) och det är "synd" då jag älskar klänningarna på Indiska.
Jag klipper mig väldigt sällan, min plattång är 10 år gammal och jag äger inget hårspray. Jag köper två mascaror/år och använder inget annat i sminkväg.
Handlar gärna inredning till huset däremot, ofta på Blocket och second hand, aldrig dyra grejer. Han tycker att allt ovanstående är att kasta pengarna i sjön.

Danne handlar mer sällan, men väldigt dyra grejer. Han gillar teknik och just nu håller han på att inreda sitt lekrum i källaren; värstinghögtalare, projektor, framtidsmaskin i taket (man trycker på en knapp på en fjärrkontroll och så kommer projektorduken ner), massa tv-spelskonsoller, DVD, Blue-Ray, inspelningsbar HD-box (och vi som inte ens ser på TV...) och what not.
Danne tycker att detta rum är himmelriket, jag tycker att det är ett vansinnesrum.

Det enda vi gemensamt tycker om att lägga pengar på är litteratur och film.

Önska oss lycka till!