Jag blir lätt arg och irriterad och det som har irriterat mig idag är följande:

Jag ska studera vidare. Att jag ska göra det är någonting jag alltid har vetat, men jag har aldrig vetat när eller hur. Eller vad.

Som premisserna ser ut nu så kommer det att bli väldigt snart någonstans i närheten (alltså Luleå eller Skellefteå) eller så kommer jag att studera på distans. Vad vet jag fortfarande inte.

Nu när jag har sagt upp mig från jobbet så har jag fått både en och två insinuationer gällande det. De tycker att det är konstigt och att jag är lurad som går från att ha en fast inkomst till att låna pengar för att utbilda mig. Speciellt när jag har barn.

Det här är alltså samma människor som själva lånar pengar till att åka på charter, till att byta ut möblerna i hemmet och till att glasa in sina altaner.
Det är okej, men att låna pengar till att investera i en utbildning är det inte.

Det positiva är att jag inte behöver bry mig om vad de tycker eller ens lyssna på dem. Vad de tycker påverkar inte mitt beslut för fem öre. De behöver inte heller förstå varför jag väljer att göra det, det enda de behöver göra är att respektera det och lämna mig ifred. Jag kan inte tycka att det är för mycket begärt.

Det negativa är att jag inte har kommit så långt i min personliga utveckling att jag kan ignorera dem. Jag måste irritera mig. Det är som att det är så djupt rotat i mig. Gaaaaah!

Knäppa människor - Min personliga utveckling: 1-0.