4:e advent

Idag har vi varit på kalas hos min yngsta brorsdotter och det bjöds på så mycket gott att jag nästan svimmar bara jag tänker på det. Gosch!
Eftersom att hon fyller ett år två dagar innan julafton slog vi ihop hennes julklapp och födelsedagspresent och köpte henne en Briospis. Det är någonting som våra ungar har lekt, och fortfarande leker, väldigt mycket med så jag hoppas att den kommer att den kommer väl till användning.

Nu ska ungarna snart i säng och sen ska jag försöka plugga lite. Danne har visst tagit ledigt torsdag-fredag, vilket jag helt har missat/glömt bort. Det innebär givetvis att barnen kommer att vara hemma och då blir det inte mycket gjort. Dessutom så kan det vara skönt att ha fredagen till att förbereda inför jul och med förbereda inför jul menar jag baka lite och mysa på.

Angående julgranar så vet jag inte hur vi, liksom många andra, ska göra i år. Vi brukar aldrig ta in den mer än några dagar innan jul, men då vi ändå ska vara borta så kanske vi skiter i det.
Ibland så tänker jag att det vore slappt med en plastgran och slippa fara ut och hugga en, men när jag tänker efter så är jag hellre utan eftersom att jag tycker att det är vansinnigt fult. Speciellt de färgade. Milo sa att han vill ha en vit julgran, men då talade jag om för honom att det är någonting han kan ha då han fyllt arton och flyttat ut härifrån - i det här huset har vi varken vita julgranar eller färgad/blinkande utomhusbelysning. Han nickade förstående. Han är så klok min son! ;)

Om jag inte är för trött så kanske jag utmanar min man i Alfapet innan vi lägger oss. Det är ju trots allt 4:e advent och då måste man dricka glögg och spela vinna i sällskapsspel.
Sällskapsspel är förövrigt någonting som jag har börjat uppskatta på senare år och då främst Alfapet och Trivial Pursuit-aktiga spel.
Att leka med vuxna är däremot bland det absolut värsta jag vet i livet. Jag kräks hellre i min egen mun, spottar ut det, gräddar det i ugnen och sväljer det igen.
Ibland är man "tvingad" att leka, exempelvis vid team building-grejer på jobb, och jag mår verkligen dåligt och känner mig förnedrad då jag har gjort det. Jag tycker bara att det känns tillgjort och otroligt fånigt.
Många tycker att det handlar om att bjuda på sig själv, men det håller jag inte med om. Exakt vad av mig själv bjuder jag på genom att leka Hela havet stormar?

Slutligen känner jag lite såhär: den dag jag måste leka med mina vänner för att kunna umgås så är det dags att lägga ner den vänskapen.

Då vet ni det också! ;)

Nu: kaffe och plugg.