Sen Ebbe föddes har livet gått i ett ut. Han blev förkyld då han var ungefär två veckor gammal och var det i en månad. Eftersom att han var så snorig hade han lite svårt att andas och sömnen blev störd för oss alla och att inte få sova mer än max en timme i stöten under en period gör ingen lycklig.
Sen fick vi vattenskada i badrummet och fläkten som skulle torka upp eländet levde jävel och vi fick flytta in hos min mamma där vi bodde i ett par veckor tills de kunde plocka bort fläkten. Nu väntar vi, och har väntat i fyra veckor, på att Rörcentrum ska komma hit och montera det nya avloppet så att Ansa sen kan komma hit och göra klart jobbet.
Rörcentrum ger jag förövrigt inte många kronor för. Jag är så jävla less på hur de, och många andra hantverkare, saknar allmänt hyfs. Kan man inte komma och fixa det jobb man tar på sig att göra så kan man i varje fall visa den respekten för sina kunder att man ringer dit och meddelar det. Dessutom så ljuger man inte och säger att man kommer en viss dag då man inte tänker göra det. Idioter!
Vi kan tyvärr inte anlita någon annan heller då det är ett försäkringsärende.
Jag har även börjat träna tre ggr/vecka eftersom att jag är i så sjukt dålig form. Jag är fet och svag och det förstnämnda känns verkligen orättvist. Det irriterar mig då jag verkligen anstränger mig och mestadels äter bra och promenerar mycket. Har fått höja levaxindosen från 75 till 125 microgram så förhoppningsvis så börja vågen gå åt rätt håll snart.
Just nu känns träningen bara som ytterligare ett stressmoment och det är lite knepigt i och med att jag går på pass (har alltså tider att passa) och Ebbe ammar, men jag försöker att inte tänka och bara göra. I längden kommer det såklart att vara värt det.
1 kommentar:
Kul med en update, har som funderat hur ni har det! :)
Skicka en kommentar