Sidor

onsdag 16 februari 2011

Kylan kom givetvis inte som en chock. Vi bor i Norrbotten och vi är mitt i februari, men lika säkert som att den kommer varje år lika värdelöst är det. Man, och med man menar jag i varje fall jag, isolerar sig och allting blir så besvärligt.

Det "går inte" att vara ute, jag vågar inte åka någonstans med bilen där jag inte vet att jag kan koppla den...

Nej, Moder Natur, nu räcker det, you´ve proved your point. Jag ska aldrig mer gnälla över sommarens hetta och över att solen bränner sönder mig. Vad är väl lite solfrossa mot det här eländet?

Inga kommentarer: