Nu är det kväll och nu ska ni få veta det roliga! (Och nej, Sandra, vi har tyvärr inte köpt en stuga i himmelriket.)

Vi ska gifta oss i sommar!

Den 23 juli kommer vi att ha ett litet utomhusbröllop i Klubbfors tillsammans med våra absolut närmaste och vi kommer att vigas av vår käre vän Markus (som lyckligtvis råkar vara präst).

Det kommer att bli litet och enkelt, precis som vi vill ha det.

Ikväll ska jag berätta något roligt för er, ungdommar!

Jag har varit väldigt strikt med LCHF:andet den senaste tiden och det har verkligen gått jättebra! Det har visat resultat på vikten och jag har inte varit sötsugen på väldigt länge, men nu....Gosh, I could kill för pecannötscheesecake från Röda Lyktan!

Det är seriöst det godaste jag någonsin har smakat i fikaväg.

Som jag ser det så har 3 alternativ och det är föjande:

1. Sluta ut mina studieplaner och söka jobb där så att jag får personalrabatt/kan komma åt receptet.
2. Hänga på låset till Småstaden imorgon för att köpa en bit.
3. Lägga mig och titta på Charlie & the Chocolate Factory och bli sugen på choklad istället.

Vad tycker ni låter bäst?

Klockan 14 har jag tid hos läkaren för att se om jag har hypothyreos. Wish me luck!

I min värld, då det kommer till barnuppfostran, så är en konsekvens någonting som har en direkt koppling till "det de har gjort". Har de exempelvis sönder en leksak så kan de inte längre leka med den, häller de ut mjölet då vi ska baka så kan vi inte baka i och med att vi inte har något mjöl kvar och så vidare.

Att till exempel skicka in sina barn i sitt rum, ta ifrån dem deras leksaker eller favoritfilm ser jag inte som en konsekvens, det ser jag som ett straff. Och vad ger det? (Förutom ingenting då.)

Vill jag att mina barn ska ha sönder sina grejer? Nej, givetvis vill jag inte det. Men jag vill inte heller att de ska låta bli bara för att jag säger det eller för att de är rädda för min reaktion. Jag vill att de ska låta bli eftersom att de förstår vad konsekvensen blir. Konsekvensen, inte straffet.

Många som straffar sina barn gör der förmodligen inte för att de har någon ond avsikt med det utan på grund av okunskap och otänkthet. Därför uppmanar ju nu alla mammor och pappor, som läser min blogg och straffar sina barn, att fundera över varför de gör det och vad de egentligen tror att det kommer leda till, både kortsiktigt och långsiktigt.

Idag har jag varit på möte med en väldigt sympatisk studievägledare och jag kommer att börja läsa religion på Komvux den sista maj. Jag har redan hunnit beställa studielitteraturen!
Detta kommer jag dock att göra vid sidan om jobbet, vilket innebär att jag kommer att vara hemma med barnen hela dagen för att sedan jobba 17-21 och utöver det hinna med heltidsstudier.

Från och med den 4 juli kommer jag däremot bara att plugga. Först tänkte jag att jag skulle söka ett jobb vid sidan om, men jag vill inte det. Jag har aldrig gjort en sak i taget. Ända sedan jag började gymnasiet så har jag jobbat vid sidan av, vare sig jag har pluggat eller varit föräldraledig och nu vill jag inte det längre.
Nu ska jag plugga heltid och sen får det vara nog. Resten av tiden ska jag spendera med min familj, mig själv och mina vänner.

Som jag längtar!

Jag blir lätt arg och irriterad och det som har irriterat mig idag är följande:

Jag ska studera vidare. Att jag ska göra det är någonting jag alltid har vetat, men jag har aldrig vetat när eller hur. Eller vad.

Som premisserna ser ut nu så kommer det att bli väldigt snart någonstans i närheten (alltså Luleå eller Skellefteå) eller så kommer jag att studera på distans. Vad vet jag fortfarande inte.

Nu när jag har sagt upp mig från jobbet så har jag fått både en och två insinuationer gällande det. De tycker att det är konstigt och att jag är lurad som går från att ha en fast inkomst till att låna pengar för att utbilda mig. Speciellt när jag har barn.

Det här är alltså samma människor som själva lånar pengar till att åka på charter, till att byta ut möblerna i hemmet och till att glasa in sina altaner.
Det är okej, men att låna pengar till att investera i en utbildning är det inte.

Det positiva är att jag inte behöver bry mig om vad de tycker eller ens lyssna på dem. Vad de tycker påverkar inte mitt beslut för fem öre. De behöver inte heller förstå varför jag väljer att göra det, det enda de behöver göra är att respektera det och lämna mig ifred. Jag kan inte tycka att det är för mycket begärt.

Det negativa är att jag inte har kommit så långt i min personliga utveckling att jag kan ignorera dem. Jag måste irritera mig. Det är som att det är så djupt rotat i mig. Gaaaaah!

Knäppa människor - Min personliga utveckling: 1-0.

Man ska lita på sin magkänsla för den ljuger inte. Känns det som att någonting är vansinnigt fel så är det förmodligen det också.

Igår sa jag upp mig från jobbet och det kanske var lite dumt med tanke på att jag har hus och två barn och inte den blekaste aning om vad jag ska göra, men samtidigt så är jag inte orolig. Jag ser det som en möjlighet till en nystart.

Spännande!

Fred och kärlek är min melodi, men jag tycker att det finns saker som inte förtjänar förlåtelse eller en andra chans. Det finns tillfällen då människor gör andra så illa att man inte kan riskera att det händer igen.

Jag tror inte på dödsstraff i den bemärkelsen att staten ska avgöra vem som ska leva och vem som ska dö, men en sak är säkert och det är att om någon äcklig jävel skulle röra mina barn så skulle jag inte tveka en sekund på att ta livet av honom/henne.

Fruktansvärda sjuka värld där de hemskaste av saker kan hända...Och det blir så påtagligt då det är så nära inpå en.

Mina tankar går ut till alla drabbade och utsatta.

♥

Vi bor i ett källarhus och detta källarhus har ett källargarage och lutningen ner dit är vansinnig. Jag är livrädd att våra eller någon annans barn ska ramla ner. Enligt våra grannar så brukar även betongblocken på kanterna av nerfarten rasa in ibland på vårarna. Det är lyckligtvis någonting vi har sluppit erfara sedan vi flyttade hit, men det känns allt annat än betryggande.

Nu är det äntligen dags att fylla igen detta vansinneshål och med tanke på att det ska muras, dräneras och fyllas igen så är det någonting jag har gruvat mig inför då jag har föreställt mig att det skulle vi en väldigt kostsam historia.
Guess what? Det är det inte! Givetvis kostar det lite grann och ja, jag kan komma på tusentals grejer jag hellre skulle göra för pengarna, men ändå...

Vi slipper leva på fulnudlar hela sommaren. Yay!

♥

Vi har haft en jätteskön påsk och jag kommer att sakna den.

Vi har hunnit med bl.a. födelsedagsfirande i Klubbfors, 3-rättersmiddag hemma hos oss och att börja städa upp på tomten inför sommaren. Att riva ut lövhögarna var roligt tyckte både Milo, Ruben och mammas hund Nalle som har bott hos oss i helgen.

Igår var vi till Skellefteå och inhandlade en cykelkärra och än så länge är vi väldigt nöjda. Bra träning i uppförsbackar!

=!!"¤&&% -

DET ÄR ETT HUS TILL SALU PÅ TRUNDÖN OCH DET GÖR SÅ ONT I MITT HJÄRTA ATT DET INTE KOMMER ATT BLI MITT!!

JA, JAG SKRIKER OCH DET TÄNKER JAG INTE SLUTA MED EFTERSOM ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR VIKTIGT ATT NI ALLA INSER ALLVARET I DET HELA OCH VILKEN STOR SORG DET INNEBÄR FÖR MIG!!!

(En av anledningarna till att jag ska studera och skaffa mig ett bättre betalt jobb är att jag ska ha råd att flytta dit. Kanske bygga nytt. En bit himmelrike på jorden, mina vänner.)

♥

Angående trender.

När jag var femton-ish började jag att använda "Converseskor" igen och har gjort det sedan dess. I år fyller jag tjugosex.

Då, och många år efter det, så fick jag höra både en, två och sjutusen gånger att det var fula jävla veganskor. Hur komiskt är det inte att samma människor idag springer omkring i dessa fula jävla veganskor?

Och oh mon Dieu, vilket vårtecken! Hur skulle de klara sig utan dem? Jag vill kräkas på er, ni dumma, lättpåverkade människor.

Nu menar jag inte att man inte ena dagen får tycka att någonting är fult för att sedan ångra sig, men jag kan lova er att merparten av de som springer omkring i exempelvis vuxenoveraller och magtröjor hade skrattat och sagt att de aldrig skulle ta på sig det för att det är så jävla fult om någon hade frågat dem för några år sen.

Det finns få länder som är så trendkänsliga som Sverige och det tycker jag är väldigt tråkigt.

Några trender som är helt sjukt fula som jag inte kommer att haka på: vuxenoveraller, jumpsuits, magtröjor och runda solglasögon.

♥

Sitter och kollar på utbildningar och kan bara konstatera att det är väldigt synd att jag bor med någon som inte kan tänka sig att flytta. Jag verkar vara fast där jag är. Suck, pust och stön. Och suck igen.

Hur som helst så ska vi först ha ett barn till, men eftersom att jag behöver läsa kemi, fysik och lite mer matematik innan jag kan ta mig in på de utbildningar jag är intresserad av (och som finns här uppe) så känns det som att det kan vara bra att göra bort det så att det bara är att söka in den dag det blir aktuellt.

På måndag ska jag i alla fall träffa en studievägledare på Vägledningscentrum, vilket känns bra. Även om det blir en väldigt mjuk start, och det är ett par år innan jag ska börja "plugga på riktigt" så innebär det ändå att det är på G.

♥

Under en period, och i synnerhet idag, har jag varit loj. Jag har varit jättetrött och omotiverad, ful, tråkig och en dålig mamma utan tålamod.
Imorgon ska jag dock vara mitt pigga, motiverade, snygga och rolig jag igen som är världens bästa mamma med massor av tålamod.

Vi har förövrigt haft besök av Johovas Vittnen inte mindre än två gånger inom loppet av några timmar idag. "Jag tänkte att Ni kanske hade ändrat Er angående att ta emot broschyren...?"
Nej tack, mr Smarty Pants. Tror de på fullaste allvar att det är mödan värt att komma tillbaka till någon som har uppvisat ett totalt ointresse för deras galenskaper?

♥

Jag förstår varför H&M säljer dessa klänningar för bara 79,50:-

Visit hm.com

Det ser ju ut som att den sitter på någon som har extremt dålig hållning. Smickrande ens.

Nu när jag har fått det sagt så är det enough med blogginlägg för idag.

♥

Jag tycker inte att man ska sänka priset på bensin. Jag tycker istället att man skulle höja priset på bensin så att folk lyfte sina tjocka, lata rumpor från bilsätena och tog sig en skön promenad eller cykeltur istället.

♥

Idag har jag sett ut som Sporty Spice och haft värsta motionspassen med min nya träningsoutfit. Det känns inte som "jag" att ha en träningsoutfit, men en sak är säkert och det är att mina nya byxor är de skönaste byxorna jag har ägt i hela mitt liv!

Vi har även varit på banken och skrivit om en del av vårat lån. Om man ändå kunde sia vad som kommer att hända med räntorna i framtiden...
Förövrigt så har vi kommit ett steg närmare ett liv utan lån då vi ska börja ammortera lite mer varje månad! ;)

Idag har jag dessutom plockat fram mina finaste Chuck Taylors som jag köpte då jag bodde i Belgien. Det känns tråkigt att de har hunnit bli lite smutsiga och nötta, men samtidigt så får man väl kanske räkna med då det kommer till ett par välanvända tygskor från 2006...ish.

♥

Efter en natt med bara två timmars sömn så kan jag konstatera att mina dagar som nattsuddare är förbi sedan länge. Jag har varit halvdöd sedan 14-tiden!

Någonting som däremot piggade upp ordentligt var ett besök av våra fina vänner Erik och Linnea som fick en liten flicka för fem dagar sedan. Hon var så liten och alldeles bedårande! Min livmoder gjorde frivolter och jag ville inte lämna tillbaka henne.

Vi hade även besök av Susanne, Elina och hundarna. Det var självklart också jättetrevligt, men de kan inte mäta sig med en nyfödd karamell! ;)

Ikväll jobbar jag i vanlig ordning till 21 och hur gärna jag än vill hem och sova så blir det först en promenad med Susanne. Jag måste ju inviga mina nya skor och inte förtränga det faktum att ursäkter inte är speciellt gynnande vare sig för hälsan eller formen.

Angående skorna så köpte jag först ett par Reebok Easytone, men efter att ha provat dem lite mer noggrant hemma insåg jag att de inte passade min fot speciellt bra. Jag fick ont i hälen och för den summa pengar som de faktiskt kostar tänker jag inte få ont någonstans. Istället blev det ett par Adidas som verkar vara en dröm i skoform. Jag hoppas och tror att de är en bra investering!

♥

Ruben är sämst på att följa sina kurvor.

Då han föddes var han 45 cn lång och vägde 2595 gram. Inte jättestor med andra ord. Till en början växte han MASSOR både på bredden och längden vilket tydligen ska vara typiskt för "små" barn.

Sen växte han "för lite" på längden (och det blev tal på åtgärder om han inte skulle växa till sig. Jag vet inte om mitt lilla utbrott var orsaken till att vi fick en ny BVC-sköterska...?)
Sen tvärväxte han på längden och kom upp på sin kurva igen, men nu har han bara gått upp 195 gram på över två månader. Det tycker jag förövrigt är väldigt underligt med tanke på att jag sällan och aldrig har skådat någon människa överhuvudtaget som äter med samma goda aptit som han gör.

Det komiska är att jag kallar honom för knubbig och tycker att han är en lite fläskboll, men det kan han ju omöjligt vara då han väger ett helt kilo mindre än vad Milo gjorde i samma ålder.

Nedan bjuder jag på en nyfödd Ruben och en 1-årig Ruben.